Okej, jag har inte kommit så långt på min nobelbok - men det är bara för att den aldrig börjar! Dessutom är det svårt att skapa en historia för sig själv när man egentligen inte ser det man läser. Jag var inte med under andra världskriget, och jag vet inte hur det såg ut i Italien då. Men att jag har svårt att komma in i den kan också bero på att det finns minst 3 andra böcker jag skulle vilja läsa i stället.. I alla fall! Jag måste försöka läsa den imorgon, det ska bli mitt mission. Det är alltså bara 240 sidor kvar, och jag har ju faktiskt läst mer än det dubbla under en dag så det ska väl gå bra.. fingers crossed.

Tror jag ska ta och köra en tidig kväll faktiskt, då kanske hjärnan har återhämtat sig bra under sömnen så att jag piggt kan insupa den nya historien med fräscha ögon. Ja, så får det nog bli. Det låter smart.

Puss och kram och godnatt

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

And now, I leave! Nu hämtar syrran mig snart så kör vi söderut till sthlm och arlanda, där planet går ifrån imorgon bitti kvart i åtta. Väl framme på rhodos ska vi först in med allt i lägenheten så det blir spännande att se hur den ser ut :P Ha det...

Nu har jag börjat skriva ner alla saker jag måste göra och allt som jag inte får glömma packa inför resan. Imorgon ska jag till polisen och hämta pass samt till banken och sätta in pengar. Det kommer en målare som ska in i mitt rum och måla fönstren ...

Imorse klockan 07.55 ringde det på dörren. Jag tänkte att det var mamma som var hemma men inte hade någon nyckel. Tar på mig linne och byxor och går och öppnar åt henne. Utanför står det en gubbe i målarmundering. Lite smått förvirrad hejar jag, och ...

Imorse började jag på tacobar kl 11. När klockan var 16 gick Joanna hem, och strax därefter attackerade barnfamiljer oss. Jobbade med Per som inte kunde göra mat om det inte var nacho/deluxe eller tacotallrik och SÅKLART så skulle ingen ha just det. ...

Dagen blev mer intressant och social än jag hade tänkt mig från början. Vändningen kom när man strax efter tre fick ett samtal från en viss Janna Miliotaki som ville ta en promenad. Sagt och gjort, klockan var väl nästan fem när vi kom hem till henne...