(Börja med att starta videon sist i inlägget, och njut under tiden)

Isberg stora som länder, 5-åriga flickor som får mens och sexinviter, män som köper sex från 13-åringar, gubbar som köper småpojkar och fkar sönder dom.. Föräldrar som förstör sina barns liv, och barn som förstör andra barns liv. Finns det ingen vettig mening med världen längre?! Det är ju så att man blir deprimerad, och snart slutar man bli förvånad över vad som händer runt omkring en.

Till exempel; varför går man ut sent på kvällen och bestämmer sig för att skjuta upp ett gäng raketer? Idioter. Det hörs ju över hela stan, vad tänker ni med?!

.. Hur kan man stå ut med sig själv när man vet att man sitter och hatar någon som skjuter raketer mitt i natten, när i samma stund någon annan ligger någonstans och hatar den som samtidigt förstör den första människans liv för evigt? Oh, the sweet taste of ignorance.

Pengar eller ett liv? Tacksamhet eller ständigt ogillande? Förtrycka och le, eller göra något för mig? Skita i vad som är bäst och göra det jag vill? Ignorera sanningen och se vad som händer? Hm.

Hur störd har man blivit om man åker någonstans och ständigt kollar sig runt för kommande fordon när föraren ändrar riktning? Om man faktiskt tar på sig bältet i bussen som kör via motorvägen mot stan? Om man sitter och funderar på hur ens liv kanske kommer avslutas? Jag har en känsla av att jag får bröstcancer och dör vid 37 års ålder. Har man sett för många olyckor iscensättas i serier och på film när man själv får flashar av att bilar kraschar in i sidan där du sitter?

Haha, men hela världen är såklart inte usel. Kunderna på akademibokhandeln är alltid glada och trevliga, det är endast i undantagsfall de är surkärringar och griniga gubbar. Mina älskade kollegor har ju helt underbara personligheter och förmågor. Som min Tessa, hon kan helt plötsligt börja prata på värmländska för mig bara för att hon vet att jag inte kan hålla mig för skratt när hon sätter igång med den sköna gungiga dialekten. Ibland kan jag höra hur vissa meningar skulle låta om dom sas på värmländska, och det räcker för att det ska börja ryckas i mungiporna.

Lolle som alltid har ett busigt leende på sina läppar och en rolig historia att berätta från gårdagen. Som vänder sig om efter att den jobbiga kunden har gått och gör en grimas värdig MadEye Moody ur HP och den flammande bägaren, och sedan skrattar och suckar.

Min nya favoritsida har blivit FB, men jag gör inget annat än loggar in och checkar läget. Är det intressant kan jag fortsätta vara inloggad för att jag är så nyfiken på vad som sker på andra sidan skärmen att jag inte kan sluta kolla om någonting skulle hända. Psykad. Men det är så roligt hur kroppen reagerar ibland, fascinerande sådär. Hade en känsla av att det liknade karaktärerna ur favorit "fyrlogin"s känslor där ett tag. Eller så var det bara jag som inbillade mig alltihop. Första veckorna var de jobbigaste, sedan lugnade det sig lite. Jag antar att jag vande mig.

Om en vecka bär det av ner till sthlm och vidare till rhodos med systern; jag hoppas på en vuxen relation under tiden vi är där nere. Inget mammande eller storasystrande. Endast tillåtet i extremsituationer. Men utöver det så tror jag att det blir en mkt givande, intressant och ytterst trevlig liten resa som man kommer minnas resten av livet.

Trots den dagliga lönen så har jag säkert spenderat i alla fall en dags lön på saker man hittar när man jobbar. Flera nya böcker får man syn på och bara måste köpa. Filmer, reavaror och andra grejor som man kommer på att man "måste ha". Men det hör liksom till, man ska ju veta vad man pratar om! Jag älskar det. Just nu är det en bok som heter "If I stay" av Gayle Forman som öppnas varje bussresa till och från birsta. Den är bra, har inte kommit så långt; men det kommer väl någon fullständig recension av den så fort den är utläst.

Tidigare läste jag Hush, Hush av Becca Fitzpatrick; och trots att lite av inspirationen måste kommit från Twilight så är det en mkt bra bok i sin egen version. För vi älskar ju själva konceptet oavsett! Man blir ju en ung tonåring gång på gång och faller så lätt tillbaka i vanorna att själva känna känslorna som beskrivs mellan huvudkaraktärerna.

Även The Dark Divine av Bree Despain har ungefär samma tema som tidigare, men även denna har en egen tvist på berättelsen. Trots att man känner likheterna och tror att man kan veta hur allt kommer sluta så är det ändå en från-början-till-slutet bok och jag hade riktigt kul att läsa den. Det måste vara ett fascinerande yrke att vara författare, men jag undrar hur lätt det är för dom att fantisera ihop världen - när det är så lätt för oss som inte vet vad som händer i den att komma in i samma värld och vandra runt i historian själva.

Självklart var The short second life of Bree Tanner av Stephanie Meyer även på läslistan så fort den kom ut. Jag blev faktiskt förvånad över temat. Ja, man fick veta vad som hände i seattle medan bella och edward funderade över det - men själva historian var så egen att det kunde vart en egen fristående bok om det varit så. Vi hade älskvärda huvudkaraktärer, skurkar och gåtor. Man hittade vänskap och svek, rädsla för vad man inte visste skulle komma och förtröstan i ett välkänt slut. Vad jag kände var lite konstigt var bristen på kapitel. Jag vill kunna sluta läsa där ett nytt kapitel börjar, men texten bara flödade på. Det är som att stänga av en film eller ett avsnitt på tv mitt i en scen utan att se klart vad som sägs till svar på föregående påstående. Man måste ju vänta på att scenen byts! Men jag hittade ändå ett relativt bra flow i vart man kunde välja att sluta läsa, och det hjälptes mkt med de innovativa små bokmärkena vi säljer, där man kan sätta på sidan av boken och så pekar och visar den sista raden man slutade på.

Såg Vampires suck igår, en film som inte kommit ut än.. Busig jag. Den var bra, det var twilight och new moon om dom varit nedkortade och komedier. Skrattade ibland, men kändes ändå skumt när vissa scener slogs ihop, passade inte. De hade även klippt ihop lite sådär då och då, och trailern stämde inte riktigt överens med tempot i själva filmen. Ändå värd att se om man vill glädjas lite, tyckte jag. Drar man inte på munnen så har man ingen humor, alls.

Ikväll såg jag på Sherlock Holmes; jag är seg ibland, I know. Älskade filmen, helt enkelt. Den var så bra gjord, och både Robert Downing Jr. och min älskade Jude Law spelade sina rollfigurer utmärkt! Skådespeleri på högsta nivå, och Sherlock är ju en 1800-talets Captain Jack Sparrow - så det kan ju bara inte gå fel! Då måste Watson vara Will Turners motsvarighet. En svärdsmed som blir pirat vs. en doktor som går runt och hamnar i slagsmål för att lösa brott. Two thumbs upp, min kära.

Var någon vecka sedan nu, men Roman Polanski's version av Oliver Twist är en film som är bra duktigt inspelad. Personligen föll jag för The artful Dodger, vilken störtskön karaktär! Aldrig läst boken eller sett filmen tidigare, men jag gillade den. Var ju ett måste att se, en klassiker.

Kikade på Ronja Rövardotter, var ett bra jävla tag sen det gjorde sist - haha. Hade totalt glömt hur charmigt komisk den är, fängslande repliker hon har gett dom - Astrid. Ni måste ju nästan ha hennes bok "Alla mina barn", med berättelser från hennes mest kända barn. Där finns Pippi, Lotta, Emil och Karlsson på taket. Barnen i Bullerbyn och Madicken. Alla av hennes älskade sagor samlade i en. Ska ni på dop? Boken är inbunden och kostar bara omkring 130 kr! Köp den! (Kan behöva beställas)

Avslutar med en ny personlig favorit ur musikvärlden. Mina fantastiska Sonic Syndicate. Ännu en underbar gåva, mkt lugnare än de andra men superb ändå!

"What're you gonna do when you've taken my breath away?

Maybe dying young isn't all it's meant to be."

I love it.

And now, I leave! Nu hämtar syrran mig snart så kör vi söderut till sthlm och arlanda, där planet går ifrån imorgon bitti kvart i åtta. Väl framme på rhodos ska vi först in med allt i lägenheten så det blir spännande att se hur den ser ut :P Ha det...

Nu har jag börjat skriva ner alla saker jag måste göra och allt som jag inte får glömma packa inför resan. Imorgon ska jag till polisen och hämta pass samt till banken och sätta in pengar. Det kommer en målare som ska in i mitt rum och måla fönstren ...

Imorse klockan 07.55 ringde det på dörren. Jag tänkte att det var mamma som var hemma men inte hade någon nyckel. Tar på mig linne och byxor och går och öppnar åt henne. Utanför står det en gubbe i målarmundering. Lite smått förvirrad hejar jag, och ...

Imorse började jag på tacobar kl 11. När klockan var 16 gick Joanna hem, och strax därefter attackerade barnfamiljer oss. Jobbade med Per som inte kunde göra mat om det inte var nacho/deluxe eller tacotallrik och SÅKLART så skulle ingen ha just det. ...

Dagen blev mer intressant och social än jag hade tänkt mig från början. Vändningen kom när man strax efter tre fick ett samtal från en viss Janna Miliotaki som ville ta en promenad. Sagt och gjort, klockan var väl nästan fem när vi kom hem till henne...